# En Aussie Author: Englaa Jag är väldigt sugen på en till hund och har länge velat ha en Australian Shepherd. Ska upp på gymnasiet om ett år drygt och vår nuvarande hund tror jag att mamma och pappa vill ha kvar. Och jag måste ha en hund när jag flytta se eftersom jag ska gå hundlinje. Vill ha en bra grund för mig och min framtida hund innan vi flyttar så till sommaren har jag tänk skaffa den. Jag har en hane på 3 år just nu, Ozzy. Är det för tidigt att skaffa en hund till sommaren om jag bara hinner lära känna den 1 år innan vi flyttar? Jag vill träna och tävla rally och agility och tycker mycket om att träna trick. Vet att det är mycket jobb med rasen eftersom dom är så smarta och kräver mycket men Ozzy har lagt en bra grund för mig inom hundvärlden. Jag är aktiv i våran hundklubb där jag bor och ska ha min första kurs nu till våren och jag är även assistent på 2 andra kurser. Tränar även Ozzy alla dagar i vecka. Tänkte också på att jag kommer ju som sagt bo hemma i ett år innan och min familj tycker om att bestämma och tror det kan bli lite svårt gällande en till hund. Kan ju såklart säga åt dom att inte bry sig så mycket om hunden men. Dom kommer troligtvis lära den saker som jag inte vill. T.ex låta den hoppa upp i soffan och andra grejer som dom redan gör med Ozzy. Det är svårt att dela på en hund, mycket svårt.. Tror ni att en Aussie skulle passa mig? ## Comment 1 Author: Sugar Mist Det är en krävande hund och jag uppfattar att den stimuleras lättare med nosaktiviteter. Spår, sök och upplet är grenar som passat varenda aussie jag passat i princip, min förra aussie var väldigt duktig på det, speciellt de två sist nämnda. Så trickträning och agility är inte enligt mig tillräcklig träning. Det är en tuff och skarp ras som kräver sin förare lika väl i vardagen som på plan, och finns många saker man bör ta hänsyn till när det kommer till val av uppfödare. Har dom haft EP i sina linjer? Mentala eller hälsoproblem? Social osäkerhet? Har någon hund där omplacerats, isåfall varför? Sedan måste personkemin stämma, jag tycker det är väldigt viktigt, speciellt om det är din första aussie. Det kommer vara många gånger du får stopp/vill slita håret av dig/gråta där en stöttande uppfödare är skitbra. Sedan så hoppas jag inte du har något emot koppeldragande, det är vanligt i rasen ;) Men, trots allt det, så får man en vän för livet. Det är en underbar ras, bara man lär sig att få fram rätt beteenden. Den är väldigt skön att träna, tar inte många gånger innan den lär sig något. Humor har den gott av, och är en riktigt bra vän. Skickar med en bildserie av min förra aussie, Opsis, som tyvärr inte är i livet längre. Lycka till! :) ## Comment 2 Author: Englaa #1 förlåt för sent svar. Tack för ditt svar, spår är inget problem min hund behöver det samma och det gör vi då och då. Oftast brukar jag gömma mig i skogen under promenaderna. Men som sagt gör vi riktiga spår i skogen ca 2 ggr i veckan. Koppeldragning är jag van vid, haha. Rasen verkar hur härlig som helst och det är väl det som gjort att jag fått upp ögonen för den. Blir till att läsa på mer och kanske prata med någon uppfödare om hur dom är och få lite mer tips osv.(: ## Comment 3 Author: mingman Jag tycker att Sugar Mist summerade det fint. Det är en underbar ras men den kräver sin förare. De har mycket driv och jag upplever att en aussie hellre kör offensivt än backar. Vakten är också en sak du bör ha i åtanke. Vill du ha en hund med mycket vakt? Fidel skäller på konstiga ljud här hemma och när det ringer på dörren. Så snart vi sätter oss ner utomhus räknar han den platsen som våran och vaktar den. Det kan vara nog så frustrerande. Jag skulle rekomendera dig att försöka träffa så många individer som möjligt. Sask (svenska australian shepherdklubben) har en facebooksida där du kanske kan hitta en ägare nära dig som vill låta dig träffa deras hund. ## Comment 4 Author: Englaa #3 Vakt ska inte vara något problem det heller då Ozzy vaktar massa. Så fort någon går förbi utanför skäller han som bara den. Dock inte på promenader om inte någon kommer emot honom avsiktligt. Ja, det har jag förstått att det är bra. Träffa så många som möjligt och från så många kennlar som möjligt också. Har ni några andra tips? Tror ni den skulle fungera som familjehund? Mamma och pappa kommer säkert ta ut han/hon dom gångerna jag inte kan osv. Tänker på att den kräver ju mycket av en själv som ägare? Fast det kanske inte är så eller? Jag har ganska mycket hundvana skulle jag säga för att bara haft en hund, beror nog på att min har 4 ganska olika raser i sig. (Border Collie, Dalmatin, Smålandsstövare och Beagle) ## Comment 5 Author: Sugar Mist Den kräver tydliga ramar, konsekvent tänkande och ibland extremt mycket stöd i dom allra vardagligaste händelserna, typ som hundmöten. Mina föräldrar kan ibland hjälpa till med att rasta Flynn, då kissa i trädgården. att gå promenader m.m. är big nono för mina föräldrar då jag inte själv kan se hur dom hanterar situationer som bilmöten(finns ingen gångbana här), människomöten och hundmöten, några saker jag är väldigt noga med att vara i rätt nivå i aktivitet, vilka känslor jag utstrålar och hur mycket fokus jag väljer att lägga på den mötande personen/hunden/bilen, för att få ett så bra möte som möjligt. Sedan upplever jag att rasen är mer eller mindre enmannshund och tyr sig främst till en person, och min valp lyssnar knappast på mina föräldrar, medan han lyssnar väldigt bra på mig, på gott och ont(många ggr folk har försökt kalla in flynn när han varit lös och han skitit fullkomligt i dom). Många hundar blir reaktiva i pressade situationer, där kräver det också att kunna analysera och veta hur man ska hantera situationen på bästa sätt. Bor du i göteborgsområdet får du gärna träffa mig och Flynn :) ## Comment 6 Author: LinDajSon Gällande vakten så är det inte skällandet (larmandet) som är det man måste kunna hantera. De flesta aussies jag träffat är av larmarvarianten.... men så finnas det de som faktiskt Vaktar. Det är ingen dålig egenskap, men man måste förstå den och veta hur man ska forma det så att hunden begriper att inte göra det när det inte behövs. Osv. :) Man kan inte plocka bort vakt helt ur en hund eftersom det är en medfödd egenskap, drift, instinkt, får man en hund som vaktar är det bästa man kan göra att acceptera det och forma beteendet istället för att försöka släcka det. ## Comment 7 Author: Englaa #5 Det har jag också förstått att dom kräver en konsekvent ägare och eftersom jag kommer då skaffa den närmare sommaren så har jag sommarlov och då behöver inte mina föräldrar ta hand om den. Det blir ju mer annorlunda senare när jag börjar skolan och inte kan vara med den på dagarna förens efter kl 3 :/ Att den väljer sin ägare spelar inte sån stor roll då jag vill att den ska lyda mig mest men det är ju en fördel om mina föräldrar också kan säga åt den att stanna/sitt osv. Hm. Åh, jag bor i 2h ifrån Stockholm så det är lite långt skulle jag tro. Dock kanske vi ska ner åt det hållet om några veckor. Skulle vara jätte roligt isåfall(: #6 nej okej. Jag ser dock inget fel i att hunden larmar, det är ju deras sätt att säga åt oss att det kommer någon plus varna den som kommer. Det kan ju blir jobbigt men jag är väldigt konsekvent med att folk som kommer in aldrig får hälsa på min hund utan att han vill det själv. Men jag förstår vad du menar(: Skulle ni kunna jämföra Aussien med t.ex en border Collie, schäfer eller någon lite 'vanligare' hund ? Om ni har lust såklart(: ## Comment 8 Author: mingman #7 Om du kan ta dig till Stockholm, kom och häng en dag med mig och Fidel. Om vi bestämmer en dag kan jag säkert ordna så du kan hänga på en träningsträff med ett par andra aussies också. Jag har aldrig ägt en Border Collie, men baserat på det jag sett, hört och läst skulle jag jämföra de såhär: \- BC är vek, Aussie är tuff. När du blir arg på en BC nästan kryper de utmed marken som om världen är förstörd medan många aussie jag träffat inte alls tar åt sig på samma sätt \- En erfaren person jag träffade sa att bc'n lärde sig snabbt och exakt. Lärde de sig att de ska ligga med hakan mot marken lägger de sig med hakan mot marken. Jag upplever att aussien å andra sidan gärna testar lite "aha, kan jag få belöning fast jag håller hakan 2 cm ovanför marken kanske?" Jag vill dock återigen betona att detta är mina högst personliga åsikter, baserat på ett fåtal individer och återberättelser. Örviga aussieägare får gärna bekräfta eller dementera mina påståenden. Jag har bara haft aussie ett år och har ännu mycket att lära både om rasen och om hund. ## Comment 9 Author: LinDajSon Hm... Jag är inte så säker på att du förstår vad jag menar. Vakt och osäkerhet är inte samma sak. Det gäller att skilja på det. :) En hund som vaktar måste lära sig avgöra när det är okej eller inte. En hund som är osäker behöver man bygga upp. Det är lite trixigt, å andra sidan är risken att du ska få en aussie som faktiskt vaktar och inte bara larmar inte så stor om du tar dig tid att sätta dig in i linjer, och hittar en lämplig uppfödare. :) Jag har hört folk säga att aussien är ungefär som en blandning mellan rottis och bc. I vissa fall stämmer det helt klart. Sedan finns det så väldigt olika linjer att man inte kan dra alla över en kam... jag har träffat på aussies som är mer som stereotyperna av goldens (snälla, lite tröga, glada), några som varit som boxrar (lite korkade med en viss motor) och tio andra varianter. Skaffa den typ du känner dig bekväm med. Oavsett så kommer du med stor sannolikhet bli lite gråhårig de första två åren. Bit ihop och ha tålamod. :D ## Comment 10 Author: mingman Jag  vill bara hålla med #9 . De första två åren är påfrestande. Jag är lite mer än halvvägs igenom, och oj vad jag ibland är sugen på att plötsligt slänga upp honom på blocket. "Säljer på grund av allergi och ändrade familjeomständigheter" hehe. Men det är en underbar ras om man verkligen har viljan och orken. Dock är de ju speciella. Jag tycker inte att vad som skrivs riktigt stämmer överens med hur de verkligen är (generellt). Jag trodde jag hade läst på ordentligt men fick mig många överraskningar. Slutsatsen är givetvis att träffa hundar, ägare och uppfödare. Så många som möjligt. Och fortsätt fråga om det är någonting mer du undrar över! Vi svarar gärna på alla frågor. ## Comment 11 Author: LinDajSon #10 Ja och när man skaffar sin första så tror jag att många oavsett hur pålästa de är känner precis så. Med den kunskap jag har i dag, sex år efter min första, så skulle jag aldrig valt de linjerna eller den kombinationen. Ingen dålig hund, men inte rätt för mig. Lyckades bra med honom ändå tycker jag men de två jag har nu och framför allt den yngsta är så mycket mer rätt för mig. Man lär sig, ibland den hårda vägen. ;) ## Comment 12 Author: Englaa #7 Absolut! Känns som om ni alla har samma men ändå delade åsikter om Aussien så vore ju bra att få träffa så många och olika som möjligt. Ja, BC har jag alltid tyckt är lite svår att säga åt, för antingen bryr dom sig inte eller så kryper dom ihop och piper som om man slår dom. Jag tycker mer om tuffa hundar, Ozzy är en sådan och vänder andra kinden till när jag säger åt honom. Lite irriterande men bara att fortsätta jobba. #8 oj, ja det förstår jag. Min hund vaktar mycket olika. Ibland kommer det ifrån rädlsa och ibland vill han bara hålla dom andra borta. Han vaktar även sitt ben ibland vilket inte är okej. Dock är det bara ett ben jag inte får ta. Får sätta mig in lite till i vakt tror jag läsa på osv. Jag är redan gråhårig(; 3 år med den värsta första hund man kan ha, tycker jag iallafall. Haha alla andra kanske tycker han är svin enkel men. Det där med att vilja sälja hunden känner jag igen, men det gäller ju som sagt att bita ihop och fortsätta. Vad gör ni med er hund? Vad aktiverar ni den med? Jag är väldigt öppen för alla sorters aktivering. Kör Agility, Rally och ska börja sök nu till våren då han behöver lite nosarbete också. ## Comment 13 Author: mingman #12 Skicka ett pm om du vill komma till Stockholm och träffa oss! 😂  Vi försöker göra mycket nosarbete (spår, upplet, specialsök mm). Det är helt klart den bästa aktiveringen för min Fidel just för att han arbetar riktigt bra och koncentrerat, men håller sig ändå lugn. Lydnad gör vi ibland. Här är jag fortfarande nybörjare men jag har träffat riktigt bra människor att jobba med som kan lära mig hur jag ska få det bästa ur Fidel. När jag är lugn, passen är korta och belöningarna rätt blir det bäst. Rallylydnad provade vi nästa vecka och det verkar kul. Det känns som en 'lagom' sport att börja tävla i när vi båda är totala nybörjare. Sen får han såklart långa promenader, både såna där vi bara går och strosar och aktiva promenader med balansträning, koppelträning och roliga aktiviteter.  Jag ser försöker också se till att hans måltider är berikande. Han får ofta maten serverad i en kong tex. Eftersom han äter barf får han också tugga i sig kött och ben vilket tar sin tid och är väldigt bra berikning.  Och så har jag som mål att komma igång med någon ren fysträning, tex jogging. Dock kräver det ju att jag själv har diciplin, därför har det ännu inte blivit något av det. ## Comment 14 Author: LinDajSon Vallning huvudsakligen, men jag gillar omväxling så jag varvar med spårarbete, lydnad, agility, rapport och lite allt möjligt. Vallning är det enda jag satsar helhjärtat på (och tävlar i). Mina aussies är efter vall-llinjer, den första var dock efter blandade linjer. ## Comment 15 Author: Englaa #13 Det gör jag. Måste kolla med mamma och pappa först. Okej. Promenader tycker jag också om att varva med bara gå och slappna av eller träning, dvs hoppa över stockar, gå upp på bänkar, och mycket kontakt övningar. Dock är Ozzy inne i en period där han inte vill gå utanför tomtgränsen. Han sätter sig ner och vägrar gå. Vi måste åka iväg för att ens kunna få ut honom :/ #14 Vallning, tycker det ser kul ut men är inte det väldigt svårt? Det tycker väl inte du som tävla men (: Det är dock inget jag skulle vilja tror jag. Jag har i och för sig inte provat ännu. Har nog inte tillgång till det heller. Såklart går det att fixa om hunden måste ha det, men överlåter gärna det till andra(: Tävlar du med båda dina hundar i det? Har ni något annat som är bra att veta? Vet inte riktigt vad jag ska fråga mer. Finns säkert massor men kommer inte på något. ## Comment 16 Author: Englaa Finns det något som ni reagerade starkt på när ni fick hem er hund? Något som inte stått i alla texter? ## Comment 17 Author: Sugar Mist Jag hade en vek aussie först. En sur blick och han vände bort huvuder, en hund som kastade sig ner på marken vid minsta höjning av rösten. Min valp skäller tillbaka och ser livet som en lek. Han är verkligen en glad hund, det verkligen lyser lek om honom. Han är i mitt tycke en bra aussie, trots sina utställningslinjer så fungerar han förvånansvärt bra i det mesta. Något jag reagerade starkt på var att EP inte var uppmärksammat och det fick jag inte reda på förrens jag köpt min valp och pratade lite med min förra uppfödare som berättade att min hunds föräldrars uppfödare har haft EP-fall i sina linjer. Envisa hundar är det också :p Med min förra aussie gjorde jag allt med. Sök, spår, upplet, agility, freestyle, flyball, frisbee, hmt, rapport m.m. och hade tänkt börja valla med honom också. Med valpen är det ungefär lika med jag vill sätta mig in i vallningen då jag tycker det verkar skitkul och ska själv skaffa får när jag blir äldre, så vi ska åka på ett vallningstillfälle i sluter av mars. Här har du en bild på min aussievalp Flynn, som nu är 4,5 månad. Och här har du en video på Opsis sista upplet http://instagram.com/p/h8GnEAK79J/ ## Comment 18 Author: Englaa #17 Dom kan alltså vara väldigt olika, men det kan ju iofs alla hundar(: Men aa, man får kolla hur andra valpar varit i dom tidigare kullarna och hur föräldrarna är. Kalla mig dum men, EP? Vad är det? Vad roligt! Jag har tänk göra också princip allt, inte vallning tror jag. Någon gång kan man ju testa men inte hela tiden. Men vem vet, kanske fastnar och tycker det är jätte roligt senare. Men just nu känns det inte som något för mig. Nej vad söt han är(': ## Comment 19 Author: LinDajSon #15 Vallning är otroligt roligt, det är en gren där hundens medfödda instinkter och förmåga verkligen kommer fram. :) Men det är nog en av de svåraste grenarna att lära sig, det är så mycket att hålla reda på att man blir yr i bollen när man är nybörjare. Och man blir aldrig fullärd. Jag har inte hållit på så länge, snart tre år tror jag? Lär mig massor, hela tiden, inte minst när jag vallar med andras hundar. Det värsta är att ju mer jag lär mig, desto mindre känns det som att jag kan. Ska man satsa på vallning så ska man se till att kunna valla hyfsat regelbundet, det är mest rättvist mot såväl får som hund. Helst ska man väl nästan ha egna djur så att hunden får "jobba på riktigt". :) Jag tävlade första säsongen med Jin förra året, har hans dotter på tio månader här hemma och henne har jag lite smått börjat grundträna. Inte mycket, man ska inte ställa för höga krav så tidigt. Men hon är med och hjälper till med mina egna får, och så har vi vallat hos uppfödarna ett par gånger. :) Räknar med att vi kanske tävlar nästa år. Hon skulle lätt ta sig runt en tävling i lägsta klassen på får men jag vill att hunden ska vara redo för högsta klassen (både får och anka) innan vi startar. Då vet jag att läget är under kontroll. Att komma dit tar något år. :) Jag tränar valpen rätt så annorlunda mot för hur jag tränade Jin eftersom jag har mer erfarenhet och förstår lite bättre hur man lägger upp träningen nu. Jag tränade ju Jin mestadels efter eget huvud, inte mycket hjälp utifrån, så han fick stå ut med massor av dumheter från min sida. Och krav som inte var av denna värld. :) När man börjar med vallning ska man se till att få hjälp, och lyssna på de som gjort det där förut. Det är mycket bättre än att köra själv. #16 Jag har haft tre rätt olika individer, men något som jag tror att alla aussies har gemensamt och som man lär sig förvänta sig och inte bryta ihop över, är att under unghundstiden så får de... idéer. 😃 Det kan vara helt olika saker de får för sig. En del bara lustiga, andra riktigt jobbiga. De mognar ofta väldigt sent (mellan 3-5 år), innan dess kan man få uppleva allt möjligt under unghundstiden. Beteendeförändringar, fix idéer, dippar i socialitet och miljösäkerhet, och när en aussie visar någon såndär tonnårsgrej så är det oftast "rätt påtagligt". Men det går över, man lär sig att ha tålamod och ta det som det kommer. Det mesta löser sig självt, allt annat går att lösa med lite hjälp. Men man måste som sagt ha tålamod. ;) Jag jagade upp mig massor den första unghundsperioden jag fick uppleva, haha... nu bryr jag mig minimalt. Det är ju bara en fas. :P ## Comment 20 Author: LinDajSon Ett tillägg, man måste ABSOLUT inte valla med en aussie, de klarar sig hur bra som helst utan det. Det finns dessutom både hundar och förare som inte passar till det. Och man måste som sagt inte valla, det finns så många andra grenar man kan utöva. :) ## Comment 21 Author: Sugar Mist #18 EP betyder Epilepsi. Man bör absolut lägga stor vikt på sin framtida aussies släkt och linjerna. Jag håller på för fullt och släktforskar inför min nästa aussie, har ett hum om det och har träffat åtminstone 1 hund från de första 3 generationerna på mammans sida, om inte uppfödaren planerar att ta in en ny avelstik. Hanen har jag noll koll på då kullen inte ens är planerad och det inte ens finns något tilltänkt hane. Det gäller att vara ute i god tid ;) ## Comment 22 Author: Englaa #19 Just det här med att göra annorlunda känner jag hela tiden. Det finns sååå mycket jag skulle ha kunnat gjort annorlunda med Ozzy men vissa av grejerna är ju försent nu att byta mönster i inlärning osv. Tålamod, hundägarens bästa vän. Det är så tråkigt att ha det men det måste finnas(: Ja, dom alla olika faserna kan vara för jävliga rent ut sagt. Kommer knappt ihåg något ifrån Ozzys värsta faser. Haha huvudet var väl dött då. #20 Nej det är klart. #21 Jaha, okej. Haha, ja. Jag har börjat kolla olika kennlar och gått tillbaka för att se hur deras tikar och hanar är. Även hur deras MH ser ut och hur valparnas i tidigare kullar ser ut. Hur många dom startat tävlingar och om någon av dom omplacerats. Mycket jobb. Trodde inte det skulle vara så svårt. Ozzy hittade vi på blocket och fick mest bilder och sedan läste vi bara på om raserna. Så det här känns helt nytt.