Hur långt kan en bra aussie komma?
Aussien blir vanligare och vanligare på tävlingsbanorna och även pallplatserna. De har ett ursprung med passande egenskaper för brukset; samarbetsvilliga, modiga, uthålliga och kapabla att lösa problem själva. Vissa har till och med börjat visa framfötterna i skydd och ipo. Jag skaffade aussie just för att de har potential att nå långt oavsett sport. (Även om jag hittills varit för feg för att tävla bruks… But that's on me)

Svagheter hos rasen?
Skotträdsla som folk förklarar bort är ett problem. 
Ostabil socialitet - jag ser mycket hellre 3 rakt igenom än 5 på kontakt och 2 på hantering, men det senare blir allt mer vanligt. Aussien ska vara reserverad (neutralt ointresserad av främlingar), inte labbeglad i folk, och de ska absolut inte dra sig för hantering.
Fråga angående vakt och resursförsvar. Det finns en del som har överdrivet sådant, vilket inte är så kul att leva med. (Min lilla har det, och inte ens så det skapar några riktiga problem, men det är ändå påfrestande)
Ett annat problem är epilepsi.

Med andra hundar? Generellt sett ska aussies inte ha några problem med andra djur eller hundar. De har dock ett väldigt finkänsligt hundspråk, så jag låter inte mina träffa raser jag vet har väldigt grovt eller dåligt hundspråk, för de kommer inte kunna plocka upp mina hundars små signaler och då känner sig mina hundar ignorerade och blir tillslut sura. Vallhundar, vinthundar och urhundar är några som mina umgås bäst med, medan bullhundar och vissa terriers är hundar vi undviker.

Jag har dock noterat att vissa aussies, speciellt hanar, har svårt för andra hundar. Det är också något som kan vara jobbigt både i vardag och träning, så det kan vara värt att fråga om och vara misstänksam om problem med andra hundar börjar bortförklaras. 

Hane eller tik… Är det en riktigt bra aussie med alla bitar på plats, då är skillnaden försumbar och det är bara att gå efter personlig preferens. Jag klickar bättre med tikar, men skulle lätta kunna ta Tinjas brorsa Kaiju, för de är så otroligt lika.

Rasens styrkor? Nu kommer vi till det roliga! 

En bra aussie är så himla kul att jobba med. De är kvicktänkta, intelligenta och ligger gärna ett eller tre steg före. De ger dig 110% i det de tror att du vill ha, så det gäller att ha huvudet på skaft. Råkade du klicka för "ligg" när hunden inte låg med armbågarna i marken? Grattis, "ligg" betyder nu "stå". (True story :P) De lär sig så satans snabbt! Men det är väl därför man ser väldigt unga aussies som redan klättrar i klasserna i olika sporter, de är lättlärda och tränar mer än gärna.

De kan jobba nära med dig och långt bort på egen tass. De är explosiva, uthålliga och envisa när de vet vad som ska göras. En bra aussie älskar arbete, ingen belöning är bättre för Tinja under ett sökpass än att få springa ut på ett till skick. 

De älskar sina egna människor samt familj och vänner till dem, de är otroligt okomplicerade att ha med sig, de bara accepterar läget och hänger på. Tinja läser tankar, Asni vill bo under skinnet på en. De är otroligt charmiga, alla på sitt eget vis.

Rent fysiskt, om det är en bra aussie, tycker jag de är perfekta. Medellång päls som sköter sig själv och som funkar i både +30 och -30. En funktionell kropp utan extrema drag som är stabil men lättviktig, som håller långt upp i åldern.

Men har de svårt generellt att släppa rädslor? Sen har jag förstått att de har mycket humor och inte är så seriösa. Men hur blir de i arbete. Tänkte på ena riesenschnauzern jag har är väldigt glad och sprallig i arbetet men gör ändå sitt yttersta. Men den andra är dödsseriös. Och hur hittar man den där aussien 😂. Finns ju 1 miljon kennlar!

Vet att TS har koll på det men lägger till ifall andra kollar tråden (och det gäller inte bara aussie utan alla bruksraserna, kanske framför allt de som är "ulliga och gulliga och flashiga" på samma gång): Lita inte på en uppfödare som säger sig föda upp hundar till arbete/bruks och är noga med mentaliteten - upp till bevis! Är hundarna så bra som uppfödarna hävdar så ska de ha resultat från MH, Korning och tävlingar,helst bruks, att visa upp. Kommer uppfödaren med diverse bortförklaringar till dåliga resultat så är det ofta något lurt. "Hon skulle precis löpa/hade precis löpt", "Testledaren/domaren uppförde sig konstigt", "Hon hade en dålig dag" och yada yada. En bra hund pallar både konstiga testledare, att hantera sin löpcykel och att ha 'dåliga dagar' utan att mentalt rasa ihop! #1, Har ju bra koll och faktiskt, utan att följa rasen supernoga numera, så tror jag att mentaliteten börjar bli lite mer stabil - hos bruksaussierna. Kanske rasen har blivit mer splittrad vilket faktiskt kan vara till godo för vissa arbetsegenskaper även om det inte är bra för genpolen?

Skickade PM med svar :)

#2 Skulle jag inte påstå. Inte om det är en bra aussie. 

Mina är clowner, tills det är jobb på gång. Till och med supertönten Asni, som helst av allt vill fjanta runt och leka, säger åt andra hundar att ge fan i henne när hon jobbar.  Det är vad jag vill ha, jag vill ha en hund som kan växla tydligt mellan arbete och icke arbete :) 

Och när det kommer till vad för kennlar.. Börja på SASK's hemsida med de kennlar som står där, filtrera enligt de som följer rekommendationerna. (Bland annat 3 år innan avelsdebut, skottfasta etc)

Jag älskar mina två, men de har sina brister, vissa som är enklare att leva med än andra. Den perfekta hunden finns ju faktiskt inte :P