Osäker
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Min kompis är datalös och inte så insatt i detta med forum, men hon frågade mig om jag kunde lägga upp det här åt henne.
Hunden i texten är alltså INTE min hund, och alla elaka kommentarer undanbeds!
"Jag har en australian shepherd tik på lite mer än 2 år. Hon har alltid varit en liten osäker individ som har tyckt att folk, barn, olika föremål osv varit läskigt, och agerat utifrån det med att fly. Vi har kommit en bit med de problemen, och de syns nästan aldrig till längre! Dock så började hon reagera på mig för cirka 9 månader sedan. När det var som värst så kissade hon ner sig när jag kom hem och låg och skakade under en säng. Vanligast så har hon reagerat när jag kommer hem och ute på promenad. Det har verkligen varit till och från, och jag sliter gråa hår från mitt huvud.
Vi tränar/tävlar väldigt mycket (uppflyttad till eliten i lydnad och en pinne i agility) och jag går även skola med inriktning hundsport. Att ha en hund som är rädd för mig funkar inte i min vardag. Men samtidigt älskar jag henne så mycket och hon är så hiimla fin de gånger vi förstår varandra och hon inte blir osäker mot mig, de ögonblicken får mig att fortsätta kämpa, att inte ge upp. För jag förstår att det är när hon inte förstår mig som hon blir osäker. Hon är otroligt känslig mot mig och mina signaler, så det leder till att så fort jag känner mig det minsta osäker på hur jag ska göra så blir hon osäker, och jag besviken, vilket leder till en jobbig cirkel.. Jag har filmat en snutt hur våra "promenader" ser ut. (infogad i inlägget)
Notera att jag inte säger någonting. Hon är fullt frisk, kollad flera gånger mot olika sjukdomar. Jag vet som sagt inte hur jag ska agera. Att bara ignorera funkar inte. Att prata funkar inte. Att bli arg funkar absolut inte. Har du något tips?? Jag orkar snart inte längre. Man läser om alla som har en hund som älskar sin ägare över allt annat. Här sitter jag och älskar en hund över allt annat, men kärleken känns inte besvarad.
Tack för att du tog dig tid till att läsa!"
Medarbetare på Australian shepherd
Bloggar om hunderiet
Skulle det finnas möjlighet att filma ägaren när hon kommer hem? Dvs inte hundens reaktion primärt, men ägaren? Jag skriver ett längre svar lite senare, ska springa ut med vovvan :)
Provat posta på SASK:s facebook sida? Mycket kunniga människor där som kan kan rasen.
Hoppas det löser sig för din vän och hennes fina hund!
Livet med två australian shepherds
- https://brukshundarnas.wordpress.com
#1 och #2 Hon ska försöka fixa det! :)
Medarbetare på Australian shepherd
Bloggar om hunderiet
Låter som en knepig situation, jag hoppas det löser sig för din vän! precis som Tina skriver så finns det många väldigt kunniga inne på SASK's FB-sida. Önskar henne och vovven lycka till!
Sajtvärd för Australian Shepherd.ifokus!
Hemma igen. Vore toppen med en video :) Hoppas hon lyckas fixa en! Då blir det kanske lättare att förstå hunden lite mer. Det är väldigt svårt att säga precis vad som skulle funka när man inte har mött hunden. Men förhoppningsvis kan några av tipsen hjälpa ändå :)
Kan något ha hänt för 9 månader sen? Blev du sur på henne (minsta lilla kan ju ha triggat det eftersom du säger att hon är så känslig), tappade du något i golvet och blev irriterad när du kom hem eller nått sånt? :)
Det jag tror är allra viktigast, är att du försöker att bete dig som om du är helt lugn och cool, och totalsäker på ALLT du gör, när din hund är runt dig. Det är lättare sagt än gjort, i know. Något som kan hjälpa, är att planera allt ni gör tillsammans. När ni ska träna tex, ta ett papper och skriv ner en plan över hela träningspasset. Vad ni ska träna och i vilken ordning.
När ni ska gå promenader, planera vilken väg du vill ta, och planera framför allt hur du ska reagera när ni möter saker hon brukar reagera på. Du ska vara konsekvent, så att hon vet exakt vilken reaktion hon kan förvänta från dig. Eftersom du säger att era problem har blivit så mycket mindre, gissar jag på att du vet hur du ska hantera de flesta situationer med henne? :)
Du skriver att hon reagerar på om du blir osäker, vilka situationer syftar du på? Är det när ni tränar eller i vardagen? Det blir nog väldigt viktigt för dig att försöka få bort/dölja din osäkerhet till 100%.
På videon med promenaden kan jag se att hon kontrollerar mycket, och verkar vara på flykt den mesta av tiden. Det positiva är ju att hon faktiskt håller kontakten med dig, och väntar och tittar på dig med jämna mellanrum. Har du prövat att ge henne något att göra på promenaderna, så att hon inte stressar upp sig genom att försöka kolla allt? Lekträna fotgående, kasta godisar i gräs så att hon får söka, och andra trick? Har du prövat att berömma när hon söker kontakt med dig?
Ang hemkomsten, så vill jag nog svara mer när/om jag får se video, men något jag tänker kunde hjälpa, vore att göra att din hemkomst följer en exakt rutin. Exempel:
Ställ dig utanför ytterdörren, och stäng dörren. Säg något, tex "Tjena tjejen", öppna dörren och kasta in en godis. Jag vet inte hur hårt hon reagerar, så om det här är för mycket, stäng inte dörren, utan stå bara utanför. För att göra det ännu mildare/enklare, så träna in att hon ska koppla "Tjena tjejen" med godis (som man klickar in, dvs säg "Tjena tjejen" och ge godis, jag beskriver foolproof ;) ) hemma, utan att du går utanför dörren alls. När det går bra, så vänta längre ute, gå till affären tex, och gå tillbaka, säg "Tjena tjejen" när du är utanför, öppna dörren, kasta in godis. Sen ska hela ingången också göras till rutin. Lägg tex ner väskan först, sen jackan och efter det skor, planera bra när och hur du hälsar på hunden osv. Din vovve ska alltså veta precis vad hon kan förvänta sig av dig när du kommer hem.
Men som sagt, det med hemkomsten baserar jag endast på det jag läst, så jag vet inte om det passar i situationen, eftersom jag inte sett det :)
LYCKA TILL!!!!!!
#5 tack för ditt svar! Jag fick ut mycket av det! Även om det är saker jag redan förstod så liksom log jag när jag läste det för det stämmer sååå bra in! När jag menar att jag blir osäker så är det att jag blir osäker på hur jag ska bete mig. Exempel när hon blir låg så börjar jag bete mig på ett annat sett genom att överdriva allt för mycket, vilket hon tycker är läskigt. Vårt största problem i dagsläget är just promenaderna. Det har blivit värre sen jag råkade trampa på hennes tass för cirka en vecka sen. Så just nu håller hon sig lååångt ifrån mig( vi snackar cirka hundra meter! Vilket är långt då hennes normala radie brukar va cirka 10 meter). Hennes kroppsspråk är något lugnare än på filmen, men hon är fortfarande väldigt stressad. Att ge godis och sånt i sådana lägen förvärrar nästan. Och här tror jag verkligen på konsekvensheterna som du säger! att jag beter mig likadant hela tiden, så att hon FÖRSTÅR vad jag vill. För just nu gör hon inte det, hon ser mig som en osäker och luddrig person. Det svåra för mig är att bete mig självsäkert och normalt. Så fort hon blir låg och allt det där, så blir jag alldeles för besviken på mig själv. Vilket leder till att jag överdriver allt, och då när jag pratar/klappar Osvosv. Du förstår! Och jag vet sååå väl att jag gör fel. Tyvärr är jag inte mer än mänsklig även om jag önskar det.
Kanske blev lite löddrigt, det är alltså jag som har hunden det handlar om!
#6 Jag tycker du ska börja stärka hunden. Dogparkour är väldigt bra, har hjälpt mig med min osäkra och fått en bättre relation tack vare det. Det finns en grupp på FB som heter Dogparkour Sweden, jättetrevlig grupp med många tips. På dogparkour.se kan du läsa lite också. Eftersom hon springer iväg långt ifrån hade jag hållt henne i långlina eller koppel.
-