Hoppsan, borde få nobelpris i att lyckas skriva noveller till trådar.. haha

Följer

#2 Nu söker jag dock just ang. Aussievalpar men tack för svaren!🙂

#3 men det är nästan samma med alla raser:) utom storleken.

*Följer* =)
Bra frågor!

* Jag hade Zuki i knäet när vi åkte hem, men sen var det bara en kortare resa också på en 45minuter och hon sov hela vägen hem förutom dom första fem minutrarna. Om det hade varit längre eller jag kört själv hade hon fått sitta i bur, betydligt säkrare.

* Jag tycker att man ska låta valpar vara valpar innan man ställer för stora krav på dom. Jag skulle mest rekommendera att ha valpen lös mycket och att springa och gömma sig för den för att den ska lära sig att hålla reda på dig, och att inte hälsa på alla som ni träffar ute (bara dom DU väljer att hunden ska få hälsa på, så på dina villkor).

Ang. att bryta ett oönskat beteende så fungerar alla hundar olika. På Zuki tyckte jag att det fungerade bra att avleda henne med något annat istället.

* Troligtvis kommer valpen att följa dig. Annars får du väl se till att du är bäst och roligast. Men annars är det faktiskt hunden som ska hålla koll på dig och inte tvärt om. Börja på ställen som du känner dig säker annars.

* Jag åkte buss med Zuki från att jag fick hem henne iprincip. Hade alltid med en filt för henne att ligga på (även när jag var borta så hade ja med en filt för att det skulle vara hennes trygghet överallt, fungerade superbra). Sen hade jag ju alltid bajspåsar på mig ;) Och en toarulle nerstoppad i väskan ifall ifall. Men hon kissade bara på bussen en gång - i mitt knä. Vi skulle hem från jobb en av dom första gångerna och hon hann inte kissa av sig innan vi klev på bussen (hon hade nämligen lite problem att kissa utanför trädgården då) så hon bara bökade runt och kunde inte slappna av… sen blev det varmt i mitt knä.. och sen slocknade lillan, haha.

* Jag hade nog bara inte gjort så stor graj av det. Fått valpen till att fokusera på något annat än hunden bara.

* Jag tycker att det är okej att Zuki hälsar på hundar som jag bestämmer att hon får lov att hälsa på. Koppel kan ställa till en del när man ska låta hundar träffa varandra. Ja, en lämplig plats att låta dom träffas är väl bra. Och bara hundar man litar på :)

* Ja, det tycker jag absolut. Jag bad mina kollegor och föräldrar och vänner att både kolla tänder och klappa och kampa och även att ta leksaker och ben från Zuki redan när hon var liten! :) (Sen får man rätt mycket sånt gratis om man åker buss med en söt valp…. vilket kan vara rätt jobbigt också).

* Det är du som ska välja vem valpen får lov att hälsa på. Så vill du inte så säger du bara det. Säg att ni tränar eller nått och inte vill att dom ska hälsa. (men måste man välja här, så ser jag hellre att det är en social valp/hund som älskar alla än att det blir en skygg hund som är rädd för människor).

#4 Nja, inte direkt. Skiljer sig på en Bischon och en Aussie ganska rejält.

#5 Hah, satt och väntade på att du skulle skriva det ;)

#6 Ang grannen, att få valpen att fokusera på en annan grej än en stor, svart hund som morrar, skäller osv och man bara kan röra sig ca 1 m ifrån staketet blir nog svårt.. och det är kanske 10-20m vi måste passera.. varje dag. Därför blir jag orolig.

+ att jag kommer vara på ett gymnasium sedan och jag uppskattar inte att valpen blir galen och vill hälsa på allt och alla, därför uppskattar jag om valpen är reserverad mot människor men ändå hälsar när den ges chansen.

#7 Haha, va bara tvungen, bra o få alla tips o åsikter man bara kan få innan man får hem sitt lilla hjärta! ;)

#9 Precis så jag tänker jag med, hihi!

#8 Jag vet inte vad som är rätt i det tillfället, men jag hade inte tagit något omväg eller så utan gått förbi ändå.

Jag vill inte heller att Zuki ska hälsa på alla människor, så det är absolut helt upp till dig hur du vill göra där :)

* Jag tycker att du ska ha valpen i famnen. Inlindad i en filt som luktar mamma. Den ska känna sig så trygg som möjligt. :) Om det är långt att åka så tycker jag att du ska ha med vatten, såklart / Captain Obvious. 

* Håller med Jetaime där helt och hållet. Även jag avleder om jag vill "bryta" ett beteende. Ha kul med valpen, lek och låt den upptäcka saker och ting helt enkelt som prio 1. Beröm valpen spontant när den kommer till dig, utan att du lockat på den, gav mycket framsteg hos oss.
* Om det ger dig en känsla av trygghet så kan du ha en långlina släpandes efter valpen till att börja med. Vix följde efter mig mestadels, -se bara till att du är rolig att hänga med. 

* Ha med lite "nödfallsgrejer" om valpen gör av sig helt enkelt. ;) 

* Jag skulle låtsas som ingenting, bara gå förbi och vara glad. Ofta. Var trygg.

* Med vuxna hundar som aldrig träffats förut så brukar jag försöka gå en sväng i koppel utan att de får hälsa öht, sedan släpper man de eventuellt. Men med en yngre valp så har jag främst sett till att jag känner den vuxna hunden som valpen ska få träffa. Sedan får de mötas medan jag är där som en trygghet. Visar att den andra hunden inte är farlig genom att klappa och hälsa på den okända vovven, om nu valpen verkar lite osäker. 

* Ja, det är bra att låta andra känna igenom valpen så den är bekväm med andras beröring. 

* Haha ha inte en människoälskande retriever som storasyster, det är mitt bästa råd… 😇 Nä men se till att avbryta om hunden blir allt för uppjagad och taggad av personerna som hälsar på den lille. Lugnt och fint ska're va!

* Jag höll på att bli fullkomligt galen på alla människor som stormade fram när Vix var mindre. 50% frågade om de fick hälsa (sa ofta nej faktiskt, man får bara lov att stålsätta sig) och resterande 50% bara kom fram. Fick fräsa ifrån ibland. En kille med huva över ansiktet gick fram till oss utan att säga ett ord. Han bara bockade sig ner för att ruffsa om Vix på huvudet och göra ifrån sig skumma ljud… Då var jag inte nöjd kan jag lova, och det fick han höra också.

Vix har träffat enormt mycket människor-men bara de jag känner/ sagt ja till av diverse anledningar. Har tex sagt ja ibland om någon lugn unge velat hälsa-eftersom jag vill att han ska tycka om barn. Har även sagt ja till en tant med rullator eftersom de ser lite annorlunda ut. Jag har mycket sällan tillåtit någon att komma fram när vi är på tex stan som sagt, och det har resulterat i att Vix älskar människor-MEN han drar oftast inte mot folk som passerar oss. Man hälsar liksom inte på människor på det viset. Om du förstår hur jag menar.

#12 Det är ju just det med människor jag är orolig för. Folk går bara fram och kastar sig över valpen, blir det en merlevalp lär det bli ännu tuffare… Får helt enkelt slå till de på handen och snäsa ifrån.. heh. Hur är Vix om ni träffar på någon när han är lös? Går han fram och hälsar eller kollar han med dig först om han får hälsa? Vi har en jättebra promenadsträcka som dock är väldigt populär att användas av både människor och hundar, därför vill jag också att valpen ska vara ganska reserverad, hehe.

#13 Ja det är baksidan med en äckligt söt valp. :) Haha.

I nuläget litar jag inte på Vix tillräckligt för att ha honom lös där det finns mycket människor. Har honom endast lös i skogen, och då kommer han på inkallning väldigt bra. Har mött en enda person som var ute och joggade, och då ropade jag på honom och han kom faktiskt. Men jag kan tyvärr inte svara på den frågan till 100%, då jag inte är säker. Men i dagsläget tror jag nog att han skulle kunna springa fram, han har lite bomull i öronen nu, slyngelåldern here we come!

Men börja med massa kontaktövningar, olika belöningar osv. Och första gången ni provar på ett mer "trafikerat" ställe så ha en långlina släpandes som säkerhetsåtgärd till att börja med.

#14 Vad tror du om flexi och sele? Känns lättare att ha och göra med än lina och man behöver inte stå och trassla upp den i 20min innan utgång…(been there, done that). Har använt flexi förr och tycker det är ett lätt sätt att låta hunden gå lös fast ändå inte, hehe.

Hm… en sak jag reagerade på.

Att ha en reserverad valp kan innebära att det blir lite galet om man samtidigt vill utsätta den för att bli hanterad och hälsad på av allt och alla för att på det sättet göra den "folktolerant". På det sättet kan man faktiskt råka göra den avig mot hantering, okända och så vidare. Kan vara bra att ha i åtanke. :) Har man inte haft en reserverad valp är det kanske inte något man tänker på. Vill man ha en valp som låter sig hanteras av alla och tycker om det så skaffar man föreslagsvis en valp som redan från början visar den sortens intresse och inställning till folk, allt blir så mycket lättare. Att den har intresse av folk innebär inte att den hysteriskt kommer att klänga på allt och alla, men det är större chans att man får en sådan hund att vara trygg bland folk och tillåta all hantering, samtidigt som man kan lära det att inte springa fram till allt och alla… jämfört med att ta en reserverad valp och förvänta sig samma resultat. Det är inget fel på reservation i sin rätta form men det ÄR lite trixigare att handskas med, jag säger det av egen erfarenhet. Dessutom får man tänka på att det kommer ett par tonårsperioder under uppväxten då reservationen kan. för att uttrycka det fint. ändra uttryck. Att en valp är korrekt reserverad (alltså ointresserad) av folk innebär inte att den inte kan utveckla social osäkerhet och så vidare. Den biten förhindrar man lättast att man åker på om man tar hem en redan tydligt social valp. Fast en valp är en valp, man får inte glömma att mycket kan ändras. :)

#16 Kanske valde fel uttryck… Jag vill helt enkelt ha en valp som låter sig hanteras av alla men inte visar större intresse av personen än att den hälsar sedan är det bra, och går tillbaka till matte. Hittade inget bättre ord än "Reserverad", men ja.. typ så. Det kan man troligtvis lära en social valp men jag vill liksom inte ha retriever mentaliteten i en valp, eller hund öht.

OCH! Angående det där med folk som kommer fram till ens hund. Var lite försiktig med att avvisa dem barskt/hetsigt om det inte absolut är nödvändigt. Aussies är rätt… snabba på att uppfatta vad du gör. Och de kan få för sig att hjälpa till. ;) Även de små.

Det gäller även med andra hundar, nu ska man NATURLIGTVIS vara försiktig så att det inte kommer fram otrevliga hundar hur som helst men samtidigt behöver man inte ALLTID rycka till sig sin hund och börja skrika och vifta som många gör när det kommer fram en lös hund (om den hunden inte verkar inställd på att verkligen SLÅSS). Jag vet inte hur många gånger det har kommit fram folk med hundar, eller lösa hundar till mina. Det bästa sättet att hantera det har varit att själv vara avslappnad, hälsa glatt på den annalkande hunden, eller något liknande beroende på situation.

Och så en sista sak. Man ska alltid, oavsett vad det är man får råd om och oavsett vem som ger råden (mig inkluderat förstås!) se till den hund man har i kopplet, se till sig själv som förare och utgå ifrån det. Inte bara lyssna blint på vad andra säger (framför allt inte över internet)… men det kan vara bra att ha en liten "uppslagsbok" med tips som man kan sortera lite i när man hamnar i en situation där man behöver lite uppslag/idéer. Man kan utgå ifrån vad andra säger, men hitta sin egen lösning. :)

För varje hund man har lär man sig lita på sina instinkter, och man lär sig vad som fungerar. Ju tryggare man blir desto lättare är det att "ha hund". För min del är jag en helt annan förare i dag än för sex år sedan. Jag är otroligt avslappnad med lillan, och tänker inte alls mycket på vad jag gör - för det kommer naturligt. Det avspeglar sig på henne. Men när jag hade min första hund sög jag åt mig all information jag kunde, testade massor av olika saker, gjorde massor av fel och några rätt… Hundägandet är en resa. Första hunden är den man gör ALLA misstag på. Andra hunden gör man nya misstag på, men kanske inte lika många. Tredje hunden, nu börjar man få lite koll…. fjärde hunden, lite mer….Sådär håller det på, man blir aldrig fullärd men… lite mer avslappnad. ;) Hundar är rätt förlåtande djur, tack och lov.

#18 Jo jag vet, men ett talesätt ;) Tänker fortfarande på vad som hade kunnat hända om jag inte lockade iväg Opsis från platsen, huhu. Vi bor i ett område där folk är väldigt duktiga på att visa respekt för andra. Har ALDRIG under de nästan 1 och ett halvt åren mött en enda person i området som bara släppt fram sin hund, vilket jag är tacksam för. De har alltid frågat om deras hund fått hälsa och accepterat ett nej, vilket jag känner är härligt och lättande(är det ens ett ord haha). Jag har utvecklats mycket sedan förra sommaren, och är mycket bättre på att läsa av situationer och hitta lösningar. Jag menar liksom, linan på Opsis lossade iförrgår och en Dobbis går förbi ca 10m och jag reagerade instinktiv att kalla in och avleda.. Han kom som ett skott, hihi. Men, i och med att det blir en valp vill jag ta åt mig så mycket som möjligt och sedan forma ett eget sett som passar både mig och valpen. Mycket kommer att komma instinktivt och det kommer nog bli mycket lättare med denna valpen än en bångstyrig, hormonstinn tonåringsaussie med bagage eller en självständig, envis pudelvalp som man fick när man kunde noll om hundar.. Jag vill och kommer antagligen inte göra samma misstag med valpen som jag gjort med både Opsis och Penny, men jag försöker fortfarande göra det bästa av det möjliga. Jäklar vad rörigt det blev nu. Skyller på att klockan är halv 2.

Lite tips för att valpen ska hålla koll på dig när denne lös. När ni är ute och går, kan du ju helt plötsligt springa allt vad du har åt motsatt håll. Då lär valpen komma som ett skott efter! gör du det då och då, oregelbundet, så kommer valpen snart lära sig att hålla koll på dig. Du kan ju även gömma dig bakom träd, eller låtsas som du hittar något jättespännande/låtsas som du fått upp ett spår och hittar en godis (som du då "tappat") :)

Jag har inte läst allt nu, men ett par saker jag kom att tänka på:

- Jag hade valpen i luktamammafilten. Den blev alltför snart luktaspyafilten. När jag kom hem fanns det ett litet hörn av den som gick att rädda. Be om (eller lämna själv vid tidigare besök) två filtar om du vill ha mammafilten i bilen, annars hade jag sparat den till valpens korg.

- Fidel har ju aldrig brytt sig så mycket. Han skakar loss stumpen och hoppar upp ifall någon uppenbart lockar på honom, men 20 sekunder senare är den människan inte värt någonting. Dock har jag inte tränat detta aktivt alls. Han har fått hälsa på folk lite nu och då - men kanske hjälps vi av att vi bor nära stan. Det rör sig människor omkring oss ständigt, så även om ALLA som ville hade fått hälsa på honom hade det ändå varit en väldigt liten del av alla vi passerade.

- Och som du vet är ju Fidel tvärtom med hundar. "Åh, MIN BÄSTA VÄN SOM JAG ALDRIG TRÄFFAT, LÅT OSS TA IGEN SVUNNA TIDER!" utbrister han, och drar värre än den bästa huskyn i spannet. Där var jag ju lite inkonsekvent och lät honom hälsa i kopplet, därför kör vi nu på total nolltolerans mot koppelhälsningar, det är det Fidel behöver. Du märker nog ganska snabbt hur din valp är, och hur hårt du behöver hålla på det.

#15 Ja det är ju en smaksak, funkar säkert fint och mindre trassel om inte annat! :)

Och jag håller med om vad #18 säger, vill jag förtydliga att jag inte fräste ifrån varenda människa som frågade om de fick hälsa-utan då svarade jag trevligt att "nej, tyvärr så tränar vi just nu".

Men:
Vad jag däremot gjorde var att fräsa när någon bara stormade fram och bockade sig ner över valpen. Men man måste ändå behålla ett lugn/trygghet när man snäser ifrån, -så inte valpen blir rädd pga din reaktion. 

Lycka till med lilleman! (Gissar att du ska ha en hane?) 🙂

* Vad ska man ha med sig i bilen på väg hem från uppfödaren?
Jag har alltid haft på halsbandet under bilresan, alltid haft dom i knät, med handduk eller filt om dom blir lite åksjuka. Jag lämnade två filtar hos uppfödaren, en till Diablo och en till Nox. Fick även med en extra filt.

* Vad ska man fokusera mest på när man skapar en bra grund förutom kontakt?
Inkallning var prio för min del, leker fram inkallning när valpen är lös. Ha roligt helt enkelt :)

* Var så rolig du bara kan! Jag har bara mina lösa i trädgården, skogen och på åker.

*Hur gör man vid bussturer, om valpen kissar och bajsar inne i bussen? Bara att ha med sig våtservetter, papper och bajspåsar varje gång? Kanske en filt också?
Ingen aning, Nox gjorde aldrig någonting när vi åkte bil eller kollektivt. Hade oftast filt med mig om det var lite längre resor.

* Hur förhindrar man att valpen blir rädd? Bör man omvägen i skogen ner vid vägen istället för uppfarten(Backe som passerar grannen)?
Inte lagt märke till det så mycket, bara fortsatt fram. Du vet att han kanske är där, bli inte nervös. Gå lite längre ifrån, så det inte blir tätt mellan valp och hund.

* Hur låter man hundar hälsa? Går man till lämplig plats och släpper de?
Jag låter då aldrig mina hundar träffa okända, men när Nox träffade min kompis hund så hade vi dom lösa. Gick riktigt bra, släppte dom i trädgården. När Nox blev äldre så fick han släppas ihop med några andra hundar, men då hade vi bestämt träff.

* På tal om människor, hur får jag hunden att  inte bli överlycklig i människor?  Och framförallt- hur får jag människor att låta bli att klappa på valpen utan mitt tillstånd?
Valpar får vara överlyckliga, men avbryt om valpen går för mycket upp i varv. Nox var lite skygg som valp/unghund, så han fick träffa personer som jag visste hälsade rätt och ibland vissa främlingar (inte ofta). Vi jobbar fortfarande på det, och det går framåt. Man får se vad man får för hund helt enkelt :)
Träffar dom många personer så är det mer normalt blir inte så jätte roligt längre. Sedan när den blir lite äldre, ge tillstånd innan den får hälsa.

Jag säger till personer som vill hälsa men inte får, på skarpen, om dom inte ger med sig. Men börjar så klart med, tyvärr inte. Till vuxna som barn, och fortsätter med det vill höll på med.

Har en överlycklig hund och en som kan bli överlycklig när den vill ;)

Ang punkt 2 så försök att vara snabb i vändingarna vilket är jätte svårt. Så fort dom stannar till beröm och uppmuntra för då kommer det ofta automatiskt!

Sen handlar det mycket om vad du får för individ också,min tik sket totalt i mig i början. Inte hjälpte det att springa iväg och gömma sig. Inte ens åka iväg med andra vuxna hundar i bilen. Totalt obyrdd.

Ang. grannen så skulle inte jag undvika, men då måste DU vara lugn och känna att du kan hantera situationen. Undivker man så känner hunden det och då skapar man  redan där en situation runt den hunden /platsen. Men så känner jag och är lite så som person. Jag tar tag i saker istället för att undvika. Vi människor har en tendens att vara konflikträdda. Sen kan det vara en bra grej att faktiskt visa valpen att du har koll och att den kan lita på dig och känna sig trygg med dig

Jag skulle inte gå in i någon rastsgård eller låta min hund träffa hundar hit och dit. Utan jag väljer ut vilka min hund ska träffa. Hon behöver inte hälsa på allt och alla.

Jag har blivit förbannad när personer bara kommit fram och klappat osv. Min hund är ingen allmän rättighet att få hålla på med. Många blir sura , men tycker inte att hon ska hälsa på verenda person. Nu älskar hon människor iallafall, trots det!=)

Inkallning är nog det roligaste att hålla på med med en valp.
Spring iväg lite snabbt och ropa namnet samt hit/kom. När du ser att valpen rusar till dig sakta ner men aldrig helt och hållet. Belöna otroligt mycket med lek/berörning/godis/rösten. Jag använde detta och har en underbar inkallning, men vi kör valpinkallning ibland fortfarande för det ska vara roligt :)

Med Diablo så körde jag inte det, och ja inkallningen, finns nästan inte alls när vi är på platser han känner igen och vet hur man ska bete sig ;)