När Zuki har skadat sig brukar hon inte pipa eller gnälla direkt (Nu är det ju inte hänt nått allvarligt heller direkt), utan det är mer att hon slickar och biter som tusan! Men sätter man sen däremot bandage på, DÅ ÄR DET SYND OM HENNE! Då blir hon rätt gnällig och ängslig och kan börja "halta" tex.

Opsis gick med en infektion i klon när han bodde hos uppfödaren och hon märkte ingenting, han började inte halta förrens han kom till mig och inte ens när vetten höll på och klämde och kände då han… Han är rätt tålig och också, haha. Lillsyrran(Vår pudel Penny) hänger i öron och man stup i kvarten, är man storebror måste man vara tålig ;)

Stackarn! Nox säger inte till när han gör illa sig själv, bara enstaka fall som när repbollen (som jag aldrig använder igen) tog tag i ena tanden när vi kampade under träningen. Men när man klipper i pulpan så ryker han inte ens till ;) Diablo säger till när han har ont, men vill helat sova av det. Han är rätt så tålig! Han är slickar på sina sår och hatar bandage ;)

Jag börjar ibland undra om Lukas är ett gossedjur för när jag satte på honom strumpan så luktade han på den sen var de helt som vanligt! ;p haha han är så obrydd! haha

Min valp är väldigt tålig. Inte ett ljud om man kliver på henne eller klämmer henne. Gått in i elstängsel tre gånger, första vid 12 veckor. Pep till och gick vidare, helt obrydd. Andra gången vid ett halvår, kostängsel med rejäl syra, skrek och hoppade till när hon trasslade in sig mellan två trådar men gick samma väg tillbaks strax efter. Senast ett fårstängsel och då pep hon till 'meep' men varken vände sig om eller bytte tempo, bara fortsatte gå. Mina äldre är inte heller särskilt känsliga, fast de har i alla fall mer reaktioner än valpen… :P

Verkar iaf som att aussien är väldigt tålig! Iaf, de som är på de här forumet! ;) haha

Det finns en heeeel del teatraliska aussies också… Lite över dramatiska… Träffat flera. Men generellt är de nog hyfsat tåliga.

Ja, mycket beror kanske på hur ägaren beter sig då det hänt en olycka. Visst blir man rädd men man ska ju försöka att inte göra så stor sak av det om det bara är ett mindre sår :)

Min är också en tuffing. Han säger inte till om det är inte är illa. I somras fångade han en geting i munnen och blev stungen, då pep han till någon sekund, men sen var allt bra.

Den värsta reaktionen jag fått har varit då han sprang med ögat först rakt in i en hård gren. Då skrek han som en gris och jag trodde ögat var punkterat. Men innan jag han fram till hunden hade han slutat och sprang iväg som om ingenting hänt. Knäpphund.