Jag bor ju fortfarande hemma, men dom flesta i min familj tycker väl egentligen om Zuki, fast dom gnäller och tjatar över henne helatiden, tex. att hon blir glad när dom kommer hem osv.. Och ja min mamma hjälper till med passning när det behövs men hon vill egentligen inte. Pappa tycker mest bara om att retas med henne och stirra upp henne, precis som min lillasyster och min storasyster kan tänka sig att kela med henne ibland. Men ingen skulle få för sig att följa med för att hjälpa till att träna eller kolla på någon tävling eller är intresserade av hur det egentligen går. Det är mest mamma som försöker säga till mig hur jag ska göra och vad jag ska göra med min hund för hon tror hon vet mycket bättre än mig.

Dom flesta vänner jag har har också hundar så det brukar aldrig vara några problem så direkt.

Min familj, sambons familj och mina vänner älskar mina hundar. Sambon älskar Athos, är rätt så förtjust i lillan men bryr sig knappt om Jin. Han gör inte många handtag med hundarna fast det händer. Han gillar att gå på kurs med Athos, har gått bruks, agility och vallning. Mina svärföräldrar är ofta hundvakter.

Jag bor hemma med familjen, dock så har min bror flyttat och min syster är bara hemma på helgerna för hon går skola. Pappa va jättenegativ i början till att jag skulle skaffa en hund som inte kunde användas i jakt (alla i familjen är jägare). Men nu så ser man på pappa att han tycker om Lukas, han har aldrig varit med om en så lättlärd hund! Mamma älskar Lukas och att han är så mysig, hon frågar mycket om träning och hur jag gör osv. Det är kul tycker jag! Min syster vill gärna tro att hon kan allt om hundar och hundträning men hennes och mitt träningssätt skiljer sig på långa vägar så när hon försöker lära Lukas tricks så brukar jag säga hur hon ska göra och då blir hon sur ;p haha. Min bror tycker också om Lukas även fast han har ställt sig och kissat på hans fötter 2 gånger! ;p haha. I övrigt så har vi 4 hundar till så alla i familjen tycker om och har erfarenhet men jag vet inte om de är så intresserade att följa med på träningar/tävlingar. 

Många av mina vänner har hundar men är inte lika hundtokiga som jag så det är ganska ofta som de blir lite less på mig och tycker att jag lägger för mycket tid på hunden..

Jag bor i egen lägenhet med sambo. Han tycker väldigt mycket om Fidel, däremot aktiverar han inte mer än kissrundor och lite miniträning med trick inne. Han vill mer ha en hund nära men inte behöva ha nåt ansvar, så det funkar rätt bra. Han hjälper mig när jag behöver men slipper för det mesta.

Min mamma och och mina yngsta småsyskon gillar hunden. Mamma är dock allergisk men brukar förneka det och ta honom ibland ändå. Lillebror är särskilt duktig och lyhörd och vill verkligen lära sig.

Pappa och övriga syskon bryr sig inte om honom alls, vilket är rätt skönt. Min bror låtsas att han tycker illa om hundar men är nog egentligen bara osäker på hur han ska bete sig.

Sambons föräldrar gillar honom - de har själva hund - och fick passa honom nu denna vecka när vi var utomlands.

Sambons mormor har fött upp Rhodesian Ridgeback men har nu sadlat om till mops. Hon och morfarn tycker väldigt bra om Fidel och har ställt upp som hundvakt flera gånger.

Familj, vänner och även grannar är förtjusta i Loke, däremot är jag ganska ensam om själva hundintresset. Min familj har hundar som en varelse i hemmet eller vad man ska säga, de är inte så intresserade av hur hundar funkar, att träna olika saker, att utvecklas liksom, de bara ¤gillar hundar¤. Min man rastar och sådana saker, men det är jag som tränar och i viss mån tävlar och har ¤hund¤ som ett riktigt stort intresse.

Denna tråden är rätt intressant! Puttar upp ifall någon vill tillägga något :)

Min familj älskar Flynn och älskade Opsis, mina vänner är rätt förtjusta i Flynn men inte mer än så, min grannes sambo är helt neutral mot Flynn, gillar honom men inte mer min granne är rätt förtjust och deras son är väääldigt förtjust i Flynn. Grannhunden, njaa, inte speciellt ;)

Min sambo hjälper till med morgon och kvällsutgång, passar när jag inte är hemma och vi delar ekonomiskt. Men jag har det största ansvaret och det är liksom "min" hund, även om jag ser det som vår gemensamma… :)
Det är också jag som har intresse av att träna och har det mer som en hobby. det har inte han.

Våra föräldrar beter sig som att vi skaffat barn.. Löjligt och jobbigt eftersom det fjäskas, daltas och fuskas med regler. Det gillar jag inte men har börjat acceptera att det är så det är.

Jag och sambon delar tillvaron tillsammans med Jax. Dock är det jag, som med resten av djuren vi har, som har det störta ansvaret. Sambon älskar Jax som han vore vårat barn (inte bokstavligt talat). Han hjälper till med allt, förutom all träning som jag tar hand om. Vi har alltid haft klara meningar om hur han ska uppfostras och hanteras. 
Allt ekonomiskt tar jag hand om, eftersom han är "min". Däremot har sambon inget emot att köpa hundmat. Alla hundgrejer tycker han kan vara lite överdrivet, haha.

Alla i min släkt och en del på sambons sida har eller haft hund, så Jax är oerhört välkommen till precis vem vi än är hos. Dock är det bara jag och svärmor som har ett brinnande hundintresse när det gäller träning. Min mamma och ett få andra närstående frågar ibland hur det går och vad det var för träning vi gjorde nu. Trevligt att veta att det inte bara finns till sällskap.

Folk i min närhet gillar mina hundar, men jag beblandar mig inte direkt med folk som inte gör det heller. Mamma och pappa älskar dem, hjälper till med lunchrastning när jag är i skolan och ställer upp som hundvakt vid behov. Men något större intresse har de inte, resultat och träningsframgångar är typ ryska för dem.

Pojkvännen älskar dem, nu bor vi inte ihop men när han är här kan han hjälpa till med rastning när jag är i skolan. Han gillar att mysa med dom och att träna lydnad med Smilla. Vi flyttar ihop till hösten och han har lovat att hjälpa till vid behov så vi får väl se hur det utvecklas. Han gillar hundar överlag och vill ha en egen.

Min familj gillar Diablo mer än Nox, som är lite mer på och kelsjuk av sig. Dom gnäller mycket om/på dom, när dom blir glada osv. Pappa gillar hundar ibland, han kan ingenting dock. Alltid han som kör till tävlingar/träning och stannar där. Båda mina föräldrar rastar hundarna när jag är i skolan. Dom intresserar sig när det gäller tävlingar. Men inget speciellt annat, tror dom tycker jag är lite irriterande då jag bara prata om hundarna hela tiden, inte om något annat.