Jag föredrar hanar. Tikar har aldrig riktigt fallit mig i smaken. 

Har haft 2 okastrerade hanar tillsammans under en tid nu, en Rottweiler & en Basset. Det har aldrig vart något gruff mellan dem.

Har en av varje nu, de mesta skillnaderna ligger nog inte i vilket kön hunden har utan andra medfödda egenskaper, men för enkelhetens skull kommer jag nog skaffa hanhund hädanefter så man slipper löp. :) Alla hanar är inte tokiga i tikdoft, min förra var det till viss del men min nuvarande är bara lite jobbig under höglöp. Piper. Kan vara lite trögare i skallen… men kan gå lös med löptikar utan att ens försöka något. :) Älskar min tik över allt annat men min hane (hennes pappa) är en kalashund han med.

Gillar hanhundar mer, upplever att de har mer personlighet, är fartigare, flamsigare och clownigare än tikar, vilket passar mig ypperligt.

Har en aussietik nu, som kastrerades för inte alls längesedan pga hon inte var sig själv kring löp (totalt ca 6 månader per år som hon var konstig).

Jag föredrar hanar :)

Jag klickar inte alls med hanar, så här blir det tik. :)

Jag är "tikmänniska", haha! Jag tycker att hanar ofta är mer "fjantiga" och ska kissa och slicka överallt, och "mätar" sig med andra hundar. Det är ju såklart olika från hund till hund, men tikar passar mig bäst.

Hm, ja det är svårt. Min han hund är ju inte så gammal heller, 3år. Men löp, under hur lång tid löper dom? Och hur ofta? En kastrering på en tik, kostar den mer än en hanhund eller är det samma peng?

Löpet brukar vara i ca tre veckor och sen löper dom vanligtvis 2 gånger om året (kan dock variera). Och kastrering av tik brukar kosta mer än hanhund, du kan kika på olika klinikers prislista, brukar stå där :)

#8 Okej tack(: Nästa hund blir nog kanske tik ändå, är så trött på allt äckligt mina hane hittar på. Och att han alltid är över allt och ingenstans. Mycket av hans jobbiga beteende ligger nog på mig också. Man ska INTE köpa en hund man inte vet något om som första hund. Haha. Klant. Han är en fyrblandning av Border Collie, Dalmatin, Smålandsstövare och Beagle. Ibland undrar jag vad vi tänkte x)

I min familj har vi alltid haft jakthundar, gråhundar, jämthundar å karelska björnhundar. Tidigare hade vi bara tikar men med massa otur som livmoderinflammation på 4 av 5 tikar så blev vi less både på den risken Som var med just livmoderinflammation på tikar och när de lyckades pricka in sin löpperiod precis under älgjakten. Vi fick ta över morfars Jämthundshane och efter det så har det bara blivit hanar. Ingen av våra hanar har blivit konstiga eller äckliga när de träffat på löptikar. Visst har de blivit intresserade av dem men det är inte så att de inte går att styra.

Jag kommer nog alltid ha hanhundar men rätt va de är så dyker drömhunden upp och det är en tik så man ska nog inte stirra in sig alltför mycket på kön. Oavsett kön så tror jag nog att man älskar sin hund lika mycket! :)

#10 Det är klart att man älskar sin hund oavsett(: Tycker dock att man ska veta vad man vill ha, tik eller hane. Sen kan det absolut hända att drömhunden kommer. Dock vet jag inte riktigt hur man ska veta det men x)

*med glimten i ögat* Jag vet hur man ska veta det, haha, och därför har jag en tik. ;) Välplanerad kull efter ens egna önskemål och specifikationer, sedan säger man "jag vill ha den som passar mig bäst oavsett kön och färg". Vips sitter man där med sin drömhund. ;)

Ofta får man ju bilder på valparna innan man hälsar på(det fick vi med Ozzy) och då hinner man bestämma sig just på hur den ser ut och inte personligheten. Dumt nu när jag tänker efter. Men nu när du säger det då kommer nog jag aldrig vilja se bilder på valparna, bara föräldrarna, innan man åker dit och får en "egen" uppfattning. Smart där, hade aldrig kommit på de. Valp bilder är ju så gulliga att titta på dock(':

Mina två första valde uppfödaren ut veckan innan leverans, hon bodde 72 mil bort så det blev ingen visit innan, eller ja äldsta träffade vi som fyradagars typ eftersom vi var norrut på andra affärer… Men vem vi skulle få visste vi ju inte då. :) Min tik däremot valdes ut i samråd med uppfödarna och valptestarna, vi var alla fyra överens om vilken jag skulle ta så det var en fullträff. Visade sig bli en riktigt bra matchning även i efterhand, jag är nöjd. Annars skulle jag nog inte säga att jag är en tikperson och avel vill jag inte syssla med heller.

Ja sådda nog jag också försöka göra nästa hund jag skaffar. Välja en bra kennel och sedan en bra kull. Gärna att jag får träffa föräldrarna innan och så. Sen får uppfödaren kolla vem hon/han tycker skulle passa bäst. Vi bor i Västmanland(2h ifrån Stockholm) och körde ända ner till Ljungby, tog ungefär 5h, för att hälsa på kullen. Då hade vi redan innan fått bilder på valparna och sen tingade vi Ozzy på plats. Vi fick välja mellan en tik och en hane(Ozzy). Men vi hade innan valt hane så det var inte mycket att välja på. Då fick vi även träffa mamman och pappan till kullen. Tiken har vi också träffat nu i efterhand. Det var väldigt kul att se hur lika dom var ändå(: kommer inte göra på det sättet igen för nu vet jag hur konstigt det kunde ha blivit.