Lite tankar från mig:

Tänk såhär: Om du utgår ifrån det "värsta" du har hört, kan du ändå tänka dig en Aussie? :) Man kan ju ha "otur" och få en extremist som kräver mycket av en ju… ;)

Annars tror jag att om man lever MED sin hund till vardags; den får vara med liksom, plus att man har nån aktivitet man tränar eller så någon/ett par gånger i veckan (och småsaker hela tiden varje dag), så kommer man ganska långt.

Nu har ju inte jag en aussie, utan en aussie/bc, men jag tänker att min vovva borde ha MINST energi som en aussie (om inte mer) och hon klarar sig gott. Vi går två 40minterspromenader/dag plus några kissrundor, tränar ganska mycket trix hemma, går kurs ibland. 
Framför allt är hon med mig hela tiden (när jag inte är hemma är hon med min sambo. Hon är hemma ca 3 timmar om dagen själv). Hon får tända lampor, hon får öppna dörrar och hämta saker åt mig osv…

När jag är ledig är det ut i skogen eller åka och träna miljö eller annat. Men det är liksom inget avancerat.

Är man intresserad av att leva med hund och att utveckla sitt intresse så tror jag man funkar med aktiva raser. :)

Det är viktigt också att lära sin hund ta det lugnt och slappna av. Det kan vara aktivering i sig. :)

Jag skulle säga att det är väldigt individuellt och sen beror det lite på hur man själv vill att det ska se ut.

Just nu tränar vi agility 1-3 ggr i veckan och tävlar ett par gånger i månaden. Utöver det så blir det långpromenader, trix, lydnad, vardagsaktiviteter, att vara med mig på mitt jobb osv.

Hon är alltid på när det gäller aktiviteter eller träning men har inga problem att ta det lugn och slappna av om det inte händer nått.  Jag har ofta bättre perioder och sämre perioder och hon har lätt för att anpassa sig till mig.

#2 Haha vilket samlat och snyggt inlägg du skrev jämfört med mitt moln av tankar. 

Skulle säga att min hund är väldigt anpassningsbar också. :)

Haha, min exteriöraussie kräver nog minst lika mycket som min förra bruks/vallaussie, det är ju trots allt en brukshund så oavsett lär den komma att kräva en hel del aktivering.

När Flynn bodde hos mig spårade vi någon/några dagar i veckan, körde lite upplet, lydnad, fys och freestyle.

Ska man kolla veckovis blev det något litet 5-min's pass varje dag av exempelvis fjärren, freestyle, ingångar m.m. sedan cyklade vi ett par ggr i veckan, tränade fys i en sandgrop/apporterade saker i vatten 2-3ggr om dagen, lät honom busa runt med sin bästa vän i en skog varannan dag, ett eller två pass lydnad på kanske 10-15min var tredje dag och på helgerna drog vi oss ut till skogs och la spår.

Han vart rätt nöjd av det, det han var nöjdast av var väl helt ärligt talat spåret, där fick han verkligen använda skallen och var alltid väldigt, väldigt trött efteråt.

Skulle säga som de flesta här, beroende på hundens personlighet kan du välja hur mycket du kan träna. 

Jag och Jax tränar relativt mycket. Han är en av dom som är "lugnare", inte alls mycket avlad för bruks. Men vi tränar minst  både fysisk och psykisk träning minst 3 ggr/veckan. Däribland lydnad, spår, trix. Cykling, lek med kompisar, springa lös minst en promenad om dagen. Vi gör alltid någon sorts aktivitet under helger, tävlar mycket. Han kan ha "lugna" dagar där vi inte gör något alls. Men han kan oxå vara aktiv en hel vecka och är i stort sett bara "nöjd" vid de sista dagarna. En dags vila är han på alerten igen. 

Tycker väl ändå att man ska ha något sorts mål när man har en sån arbetande hund. 
Jax har en aussie-kompis som är en "vanlig" familjehund. Kan gå om man har tur. Vet att dom inte gör mycket psykisk träning med den hunden. Tiken funkar, men det märks att Jax har mer harmoni än vad hon har som har betydligt mycket mer träning, varierad och balanserad träning med både kropp och knopp.

Win är inte den som kräver mycket, även om hon såklart blir understimulerad av att inte få göra något alls.

Vi gör princip något psykiskt varje dag (korta men intensiva pass flera gånger om dagen), oftast tävlingslydnad eller spår. Händer även att vi kör agility och diverse trickträning (frishaping). Lugn inomhus är hon ALLTID, det är utomhus man märker om hon är understimulerad (skällig, lyssnar inte). För det mesta gör hon det jag vill, vi kan antingen träna hela helgen eller sova utan problem.

Minst en långpromenad per dag där hon får vara lös, vilket hon iofs är på de flesta promenader. Händer även att vi cyklar.

Visst är aktivering viktigt. Aussien behöver aktiveras. Men jag tror mycket handlar om att få ihop hunden i vardagen. Nu har jag bara erfarenheten av min tik, som jag förstått inte är en enkel Aussie. Många aussies är enklare. Men tydlighet, och en tumme i ögat på dom hela tiden är viktigt. Lägg mycket tid på grunden . Relation och styrning. Sedan till aktivering . Stort rörelsebehov . Så går milen varannan/ var tredje dag annars är basen 5 km per promenad. Brukar köra små träningspass mellan reklampauserns på kvällen om vi inte tränat ute med spår /lydnad/ rapport. Så något varje dag , men nog klarar hon sig utan att göra något, däremot kan jag inte släppa på några gränser/ regler.

Nox har inte jätte högt aktivitetsbehov, men självklart kräver han sin del. Vi tränar agility/lydnad/rallylydnad/spår/trix 4-5 ggr/veckan, 3 små pass per gång. På kvällen kan det hända att vi kör ett klickerpass då och då. 

Går ett antal kilometer varje dag utdelat på 3 gånger. Vi försöker att cykla några gånger på veckan, på hösten är det svårt då det regnar hela tiden. Han får vara lös ute på åkern några gånger i veckan. Utöver det tar han det lugnt och vilar inne, och leker.

Varannan lördag går vi på hundpromenad och ibland händer det att vi åker in till stan enbart för miljöträning.