Jag tror nog att individen spelar större roll än könet på hunden. Sen har man såklart olika erfarenhet av olika hundar.

I vallning har jag svårt att svara då vi endast kört det ett par gånger, men när det gäller annat arbete och träning så funkar min tik nästan alltid oavsett om hon löper eller är skendräktig (sen kan hon däremot vara lite extra känslig inomhus, så som att gömma sig under sängen och vara pipig osv). Hon funkar bra ihop med "alla" hundar.

Nästa hund blir också en tik. Jag är mer för tikar och det finns liksom bara i min värld. Och jag tror att det kan variera ganska mycket inom olika raser, men inget som jag kan hosta upp sådär…

Kul att höra din åsikt och erfarenhet! :) Hoppas på att höra lite från andra oxå!

#2 Om du söker lite på sidan så har vi diskusionstrådar om tik/hane sen innan, kanske du hittar något intressant där! :)

Okej, det var inte menat som en fråga, utan snarare som en intressant diskussion!

Du får gärna ta bort tråden om du känner att det inte medför någon nytta! 👍

#4 Aha, nej nej :) Absolut ingen fara!

Jag har både och. Skillnaden i vallningen är såklart mest individuell men jag tycker mig se vissa tikdrag som slår igenom även på andra områden. De tänker mer, man kan inte köra över dem hur som helst, de har mer egna åsikter. Är egentligen hanhundsmänniska men jag sa att kön kvittade sist, ville ha en viss typ av personlighet och det var viktigast… Vips satt jag där med en tösabit.

Det är så otroligt individuellt tycker jag, samtidigt så kan en bra förare få fram bra sidor från en medioker hund likaväl som en dålig förare kan förstöra en riktigt bra hund.

Jag köpte min hund som vuxen och valde henne som individ. Är i grund och botten hanhundsmänniska.  I träning blev hon innan kastrering inte speciellt träningsbar strax innan, under och efter löp (skendräktig as hell). Annars en hund som vill lära sig och försöker förstå, jag hade velat sätta en bra träningsgrund hos henne när hon var yngre.
I vardagen är hon undergiven mot det flesta, går hellre undan än säger ifrån och självklart kan hon säga ifrån också. Funkar med princip alla hundar, även de som haft svårt för andra hundar. Väldigt kontaktsökande mot människor.

Nu kan jag bara relatera till de aussiehanar jag träffat och de har mognat sent (vilket min tik också gjorde) och  några mopsar upp sig mot andra hanar. Tikar har jag faktiskt inte träffat så många, men fått intrycket av att det kan vara lite griniga mot andra hundar (beror såklart på umgänge också ;)).
Egentligen så är jag en hanhundsmänniska och tycker sådär om löp och allt vad det innebär. Men eftersom min nuvarande är kastrerad tänkte jag gå på individ nästa gång (också)!

Intressant läsning! 

Det finns ju hur mycket åsikter som helst inom detta området, men har hört mer negativt om tikar och mer positivt om hanar..?

Jag har själv bestämt mig för att försöka förlita mig på individen när jag köper min valp/hund, men vill samtidigt gärna ha tik.. :P Vad man tar till nästa hund kopplas ju oftast samman från vad man har för tidigare erfarenheter! :)

Är uppvuxen med tikar och har just nu hanar. Min Aussie hane är översexuell, reaktiv och osäker. Han gillar inte andra hanar, och funkar inte med alla hundar (behövs inte heller). Men han är otroligt härlig, clownig och galet glad när man lärt känna honom och han litar på en. Han älskar att träna och ger allting, men kan bli ofokuserad när det luktar tik/löptik. Jag måste tänka på att allt jag gör, gör han, då han är signalkänslig. Jag måste jobba mycket på mitt kroppsspråk då han inte enbart godtar ljud kommandon. Nästa gång blir det en tik, för jag har fått nog av äckliga, snuskiga och jobbiga hanar för ett tag ;) Samtidigt som jag vet att Nox inte godtar en hane i hemmet oavsett kastrerad eller ej, vill inte pressa honom för mycket. Alla ska trivas!

#9

Haha, jag förstår hur du känner! 😉