Jag minns zuki som en väldigt 'lätt', tugga aldrig sönder något, blev rumsren väldigt fort osv (men jag lät liksom inte heller henne få tillgång till att tugga sönder något.. Och var ute med henne väldigt ofta). Hon har alltid varit väldigt följsam även om hon ibland glömt öronen någonstans…Men det är så som JAG minns det… Diskuterade med min lillasyster för ett par veckor sen hon bara la huvet lite på sne och spärrade upp ögonen. Hahah 😁 Sen har vi haft det extremt jobbigt med ensamhetsträningen. Det var hemskt. Riktigt jobbigt. Det var riktig ångest från zukis sida. Till och med idag kan hon stå och yla när hon blivit lämnad hos någon. Tex när jag flyttade och lämnade henne hos min mamma första gången när vi inte längre bodde där… Hon är liksom uppvuxen där och har bott där i 2,5 år och vi hade då bott i lägenheten 1,5 dag… Och min mamma var hemma.. Platser som hon är trygg på är okej iallafall. Typ hemma, i bilen. Och det brukar gå bra hemma hos andra också, men som sagt..tufft!

Navi har ju lite terv i sig men snart är hon fem månader (imorgon faktiskt) och hon är också en ängel sofar. Rumsren, ensamhetsträningen är hon grym på. klarar 3 timmar utan problem. Tuggade sönder en kabel när hon var mitt i tandlossningen, och smakade lite på tapeten. Men inget värre än så. änsålänge 😃

Flynn var jobbig från dag ett, taggade ner ett tag och var behaglig och kunde ha med honom överallt sedan slog något snett i skallen och han blev totalkonstig, stressig och jobbig. Han lugnade sig innan han flyttade (praise the gods för det).

Nu var ju han rätt så one-of-a-kind hund mentalt och int alls rätt hund för mig, och uppfostringen jag gav honom var nog inte optimal för just honom, men man lär sig efter vägen, och nu har jag den erfarenheten med mig.

Tossa är 4 månader, och det är nyligen hon har börjat bli "jobbig" i form av att skälla på hundar under promenader. BH:ar tuggar hon på men i övrigt, inget. Eller jo, hon skäller inomhus när hon får tråkigt.

Athos var ett helvete i omgångar, Jin och Feng var drömmar i jämförelse, Kai är hittills en väldigt behändlig valp han med. Lite normalt valp-ofog, men inga monsterproblem. Än. ;) Gissar att när det kommer, om det kommer, så kommer det runt 9-18 månader. Nånstans däromkring. Olika linjer ger olika bekymmer. Den första tiden får man se som en smekmånad och vara glad så länge den varar, haha.

Kul att läsa om er valptid! Ja jag njuter sålänge det går ;)

Storm var också en ängel i början, kommer inte ihåg exakta åldrar på allt men vet att när tandlossningen började (ca 6 mån) så vände ensamhetsträningen som hon annars var klockren på och vi fick börja om från början för plötsligt älskade hon att tugga på skor! Blev lite annat tugg också, men efter några månader försvann det nästan helt iallafall. Rumsrenheten har inte varit något problem egentligen, har mest varit att hon kissat ner sig när hon blivit så glad att se någon och det kan hon göra än idag dock mer sällan ;) Minns när hon var liten var det hopp och bit i allt, armar, händer kläder osv ;) fast det är ju mer valpar i allmänhet men mina händer var rätt slitna då haha ;)

Kan inte säga att Nox var jobbig. Han tuggade aldrig sönder något eller så. Bara att det tog flera månader att få honom rumsren. Visst, han var Aussiegalen men jobbig kan jag inte säga.

Idag blev hon jobbig under 12 minuters gyttjebad, igår badade hon och idag fick hon följa med till stallet. Dåligt val. 😂

Leija började väl bli som jobbigast efter 6månader men hon var även lite jobbig under tandlossning osv. Nu är hon 15 månader och så sjukt jävla trotsig. Hon lyssnar inte alls. Men det är bara att ligga i och inte ge upp!