Kan inte precis säga att jag planerade köpet av Nox på det sättet jag gör för den tilltänkta valpen. Jag letade efter en kombination som var leveransklar i juni/juli, för till hösten skulle det vara försent pga skolan. Hade en uppfödare sedan jag skaffade Diablo som skulle ha en kull, men leveransklar till hösten. Tyvärr för sent. Istället hittade jag en uppfödare som fick låna uppfödare (1) tik som jag känner sedan valp, och även deras hane. Jag gick på hundarna och kollade inte upp hälsan eller mentaliteten just då. Inte bra planerat. Och det är verkligen inte likt mig! Här sitter jag i 1 år innan leverans och kollar, för det ska kännas rätt. Med uppdateringar sedan över 1 år tillbaka. Och gör det inte det så får jag vänta ännu längre. Har varit intresserad av Aussie flera år innan jag skaffade Diablo. Det var den rasen jag skulle ha. När jag hade skaffat Diablo och Nox planerades, ville jag ha en hund som kunde träna och tävla i många olika sporter. Mångsidig, envis, samarbetsvillig. Ville inte ha mycket vall i vardagen. Nox stamtavla är helt och hållet mot vad jag söker idag.

Hade sheltiesarna jag tränade/tävlade med, vill ha något "mer". Möjlighet att skaffa  valp fanns inte. Däremot fick jag låna Win under alltifrån en helg till flera veckor. Att hon var mer självständig men ändå lyhörd imponerade mycket på mig då, för hon påminde mycket om sheltiesarna men var ändå det jag ville ha. Alltså hade det där extra paketet.

Efter nästan två års lånande till och från skrev jag på papperna.

Hade hon varit valp hade jag nog aldrig köpt henne. Inte alls från de linjerna jag egentligen vill ha hos en aussie. Men som individ fick hon en plats i mitt hjärta. ❤️

Med min första tik Ila så kollade jag in olika linjer. Föll för hennes pappa och gillade även hans mamma, alltså min hunds farmor. I motor, beteende & kroppsspråk samt förmågan till arbete men självständiga. Ilas mamma är mjukare och lite mindre personlighet men jag visste att Ilas pappas linjer var starka. Uppfödaren och hanhundsägaren valde ut valp åt mig baserat på att jag önskade : En självständig valp, med mycket go och leklust,Arbetsmaskin - jag glömde samarbetsviljan men den har kommit fram den också men första året så var det vårat enda fokus. Idag är hon exakt som jag vill ha henne och har det jag ville ha. Fint kroppsspråk men med små signaler , tydlig med mycket pondus. En tjej som vet vad hon vill och har hjärnan därefter också. Fortfarande väldigt självständig men nu på en mer balanserad "lagom" nivå. Samarbetsvillig och arbetar tills hon stupar och lite till. Lizards kull hade jag kikat på sedan jag skaffade Ila, då det jag vet att jag gillar finns i dom linjerna. I samråd med en annan i rasen efter bollade så kom vi fram till att detta var nog precis vad jag var ute efter. Det jag sökte i Aussie nr två var- Självständig men inte lika som Ila, samarbetsvilja och mer på tå men inte stressad såpass att hunden håller ihop. Kamplust och allvar. Jag är så jäkla nöjd med den här hunden hittills och är så tacksam att jag fick köpa honom! Uppfödare. Valde ut valp efter önskade egenskaper:)

Jag hittade zukis kull på internet på Maria, uppfödarens hemsida och då fanns det fyra tikar kvar och jag kom dit med inställningen att kolla på alla fyra tikarna. Men när jag kom dit och kom bort till valphagen, var zuki den lilla valpen som kom fram till mig först innan jag ens hunnit se dom andra valparna och när jag fick upp henne i famnen för första gången så ville jag aldrig släppa henne. Så jag får väl ändå säga att jag gick mycket på magkänslan och utifrån det Maria berättat. Och tänk så himla bra det blev. I efterhand så är jag ganska förvånad över att jag inte ens minns att jag såg dom andra valparna i hagen…visserligen var det senare på kvällen och ganska mörkt, haha.

Hur var det för dig då Linda? #0 :)

Herregud, jag har fyra stycken… är det någon som orkar läsa den novellen, haha

#6 Klart vi vill läsa!

Träffade tiken och uppfödaren på en stor utställning min kompis dragit med mig på. Började prata om att jag funderar på rasen och beundrades över hur lugn tiken var trots massa rörelser omkring, full koll på matte. Lärde känna dem bättre och när det 1,5 år senare föddes en kull efter denna tik ville jag ha en. Nästa aussie vill jag ha ännu mer vall i och gärna en nättare modell.

Athos kommer från en bekant som råkade vara uppfödare av rasen. Hade träffat hans mamma och fått ett trevligt intryck. I dag hade jag aldrig valt en hund med den stamtavlan för i dag kan jag ju se var det kommer egenskaper jag inte önskar mig ifrån, men på den tiden hade jag ingen aning om… något. Jag ville ha en allroundhund som jag kunde träna och eventuellt tävla allt möjligt med. Bruks, agility, vallning. Jag TRODDE att jagville ha en hårdskallig hund med mycket tryck och pondus i, självständig men ändå förig. Mjeeeeh, skulle inte beskriva min drömhund så i dag. Sen hade jag aldrig tagit hem en valp som morrade åt folk utan att backa, heller, haha. ;) I Athos släkt finns en del social problematik, och det är även "väldigt mycket hund" i en del av dem. Inte alltid lättmotiverade och samarbetsvilliga, men väldigt intelligenta och när de väl gör något - så gör de det väldigt bra. Tyvärr även de sämre sakerna. Athos är en ohyggligt intelligent hund, men väldigt självständig och egensinnig, han kan vara brötig och han är hårdskallig så att det knappt går att banka in vett med hammare ibland, haha. Tyvärr drar det fram mina värsta sidor; han är en hård hund men jag brukar säga att jag är en långt hårdare matte.. Han har ett enormt kontrollbehov vilket gör honom lite trögarbetad ibland, och han väljer kontrollerandet över belöningar i en del lägen. Han är ingen lätt hund. Hade önskat mig mycket mer samarbetsvilja, och bättre socialitet. Absolut önskat mig mer vall, han har vissa fina bitar men saknar så stora delar att man skulle vara tvungen att kompensera för det med alldeles för mycket lydnad för att jag skulle se någon poäng i det. I mångt och mycket annat är Athos en helt fantastisk, stundtals otrolig, hund. Jag kommer aldrig få en likadan igen, på gott och ont. Athos är märkligt nog den av mina hundar som har störst fanclub. Så en hemsk hund är han inte… men han är inte MIN sorts hund. Alldeles för egensinnig. :P

Jin blev min av en slump, jag skojade med Athos uppfödare och sa att om det blev någon över i hans kull kunde jag ta en på foder.  Sen fick jag erbjudandet om att ta en, haha, vips hade jag två aussies. Numera är han dock utköpt. Jag ville inte ha en likadan hund som Athos utan en mjukare, behändligare hund. Gärna mindre i format. Högre samarbetsvilja, förigare helt enkelt. Det fick jag! Fast jag hade nog trott att han skulle bli dels lite mindre i formatet (han är störst i sin kull), och lite tuffare än han blev för det är hans mamma. Jin är en arbetsmaskin som kan växla snabbt mellan ett obevekligt lugn i fårhagen, till stor intensitet och outtröttlighet i spårskog, på lydnadsplan, agilityplan etc. Superlätt att ha med sig bland folk och fä, han är snäll och behaglig. Bryr sig sällan om folk eller andra hundar.. En fantastisk träningskamrat, precis som jag ville ha, Samarbetsviljan på topp. Kunde varit lite mindre mjuk FÖR MIG, jag tror inte att andra ser eller skulle se honom som fullt så mjuk. Men jag är en rätt krävande matte, man behöver nästan känna mig för att förstå nyanserna av det där med hur jag beskriver hundarnas mjuk/vek/hårdhet. Det krävs MYCKET för att jag ska beskriva en hund som hård, och väldigt lite i jämförelse för att jag ska beskriva dem som mjuka för i mina händer tenderar de att trilla åt det fogligare hållet.  Jin blev min av en slump, men det är den bästa slumpen jag kunde råkat ut för. Jag önskar att ajg fått honom i dag istället, nu när jag har lite mer koll på hundar, vallning osv. Men han är och har varit en fantastisk läromästare och kamrat.

Efter några år som aussieägare hade jag lyckats sätta mig in tillräckligt i egenskaper och var man hittar dem så när Feng kom till så var jag inblandad i planerandet. Tiken ger bra vallningsegenskaper, rätt mycket självständighet och jävlaranamma. Tanken med Jin var att tillföra förighet, naturligare avstånd till djuren, lite mer mjukhet/lättsamhet. De olika vallningsegenskaperna (djurkänsla, flockkänsla, samarbetsvilja osv) kompletterar de varandra bra i, de ligger högt i allt men tiken ligger något högre i vissa delar och Jin i andra. Det går att följa röda trådar även där, bakåt, vilket är viktigt när man "avlar på vallning". Man avlar inte bara på två hundar som kan flytta får utan måste tänka betydligt längre än så för bästa möjliga resultat… Jag tycker att det blev en rätt bra kombination, av det jag sett av alla valpar! Det blev vad vi väntade oss, såklart är det olika individer men arbetsvilja, lättmotivation, mycket goda vallningsegenskaper och hög förighet löper som en röd tråd. De som vallat har visat egenskaper en bra bit över snittet. Feng är väldigt förig, men samtidigt vass och självständig. Oerhört lättmotiverad. Kamptokig, matmonster. Vallning har hon i ryggmärgen, och det var det primära målet med den här kullen som består av i princip renodlade vallningslinjer där de egenskaperna utvärderats i generation efter generation.

Kai kom till efter att jag blev tillfrågad om att låna ut Jin till en tik vars syster jag arbetat en del med i vallhagen. Det var inte självklart för mig att låna ut honom igen efter första kullen, jag hade ju inga sådana planer för jag ser honom inte som "avelshane". Jag övervägde det i alla fall väldigt noggrannt då tiksidan är en lite annan typ av aussie mot för det jag söker mig till numera, det är bra hundar men jag är insnöad på vallningen - och det finns, men är inte den tydligaste röda tråden, på den sidan. Tanken med att ta in Jins gener var att lägga in lite mer eftertänksamhet/mindre "kasta sig in i allt", och dubbla på förighet/lättmotivation, mer vallning, och så "lättsamheten" som är ett kännetecken för den hunden. Uppfödaren känner Jin väldigt bra sedan många år tillbaks, och för mig var det väldigt avgörande. Det JAG förväntade mig att vi skulle få ut av den här kombinationen var driftiga hundar med bra socialitet, lättmotiverade, rediga arbetsmaskiner som skulle hålla för prestation i princip i vilken gren som helst (utom utställning, haha, de kommer nog bli hyggliga att titta på och relativt välkonstruerade men inte särskilt… fluffiga). Allroundaussies helt enkelt. De är alldeles för unga för att man ska kunna spika något om resultatet men jag träffade dem ju för några veckor sedan och de är trevliga, lättsamma, modiga, arbetsglada och fina hundar än så länge. :) Vi får se. Att jag behöll en valp var självklart, jag lånar inte ut en hund till en kull där jag inte tycker att kombinationen har så bra potential att jag själv SKA ha en valp.

#9 Oj vilken roman ;) Intressant dock!
Så var Aussie din första hund? :)

I warned you… ;) Nej, jag hade en blandning mellan tervueren och border collie i ungefär 10 år innan vi köpte första aussien.

Jaha, men det är inte ett litet gäng Aussies du har, och även en till på gång. Altså jaag ville inte ha något emot en tråd ägnat den lilla valpis pg, måste ju göra något för att mätta min hunger efter Aussie då jag inte själv har rn eller känner någon med en ;)

Njaeae, jag har egentligen bara tre hemma då Athos lever gårdshundsliv hos mina svärföräldrar,  och den lilla valpisen är numera en sexmånaders slyngel så det är han + Jin + Feng som bor här i huset. Ja, och så tre kissekatter.. ;)

#13 gud, det är ju nästan så mitt drömliv ser ut ;) massor med hundar, katter, dock lite flera djur om möjligt i min dröm 😎😃