Zuki skäller väldigt sällan i träning- och tävlings-samanhang. Ibland kan hon vara väldigt ivrig och övertaggad i agilityn och då kan hon skälla en del, och då kan man behöva stoppa och liksom 'samla ihop' henne för då glömmer hon oftast helt bort att lyssna ;)

Jin är en något ljudlig hund. Gladljudlig. Fick stopp på det genom att konsekvent skicka honom av plan vid minsta pip. Tog bara minuter så hade jag en knäpptyst hund, finns inget som ligger så högt i kurs som att få träna, så det var väldigt effektivt… :P

Okej, Tack för svar 🙂 de värkar alltså vara rätt individuellt, tänker också lite så att om man hela tiden är noggrann med att avsluta de roliga så fort hunden tar till ljud, ge den chans att lugna ner sig och sen testar igen, så borde de inte bli ett problem, om man säger så :P Aussie är med på min top 5 av vad nästa hund kommer bli, så vi får se 🙂

Min tik skäller också sällan vid träning och absolut inte vid tävling. De gånger hon skäller vid träning är om jag ber henne om någonting och hon pga hon är ofokuserad kör igenom alla tricks utan att "pricka rätt" så kan hon skälla i frustration några gånger (varpå vi oftast bryter träningen tillfälligt). Dock jobbar vi mycket med passivitet som hon inte är så förtjust i, och hon kan då ta till skall i ren frustration för att få matte att göra någonting… Någonting vi jobbar på som sagt, och som hela tiden blir bättre :)

Alva skäller lätt men har tränat på ungefär samma sätt som Linda gjort med Jin och det går framåt. Sålänge hon är aktiverad lagom innan så håller hon sig relativt lugn, men när det blivit dåligt med/alldeles för mkt aktiviteter senaste tiden är hon värre och då börjar hon skälla för minsta lilla otydlighet från min sida. Konsekvens, lugn, tydlighet och jämn aktivering är lösningen för oss. Går ibland jättebra och i land inte alls. ;)