Idag är en sådan dag när allt känns extra jobbigt. Det har snart gått ett år sedan jag förlorade min älskade kompis, men sorgen känns fortfarande lika stark och jobbig. Jag har återkommande drömmar om att jag ser henne på olika platser och vi fullkomligt kollapsar av lycka när vi får syn på varandra. Det är hjärtslitande även om jag hellre drömmer om henne och får uppleva henne som "levande" igen, framför att bara försöka minnas henne i tankarna, hur konstigt det än kanske låter…  

Har ni någon älskad änglahund? ❤️